Mitt liv – ett sökande efter Kärlek, Sanning och Mening (del 8)

1999 var Rinkesta-epoken över. Vi var då trötta och behövde en längre retreat, så vi överlät Rinkesta till en ny hyresgäst och flyttade därifrån.

2002 Gunilla & Wille hos IngegerdUnder mina år på Rinkesta fick jag två missfall. Men när jag skulle fylla 41 år föddes vår son William. Han kom sannerligen som ett mirakel som jag definitivt inte tog för givet. Han var en livets vördnadsfulla kärleksgåva! Den kärlek som han lockade fram i mig och Ulf var den så eftersträvansvärda villkorslösa kärleken som man lättast kan uppleva till sina barn och till djur, men kanske desto svårare till andra!

Tyvärr uppstår ju ett ekonomiskt dilemma för de föräldrar som vill vara hemma med sina barn. Vi var inspirerade av begreppet Frivillig enkelhet som innebär att man skär ner på sina kostnader för att kunna få tid att göra mer av det man vill, t ex vara hemma med sina barn. Vi köpte loppismöbler, loppiskläder, loppisleksaker, flyttade ut på landet där vi hyrde ett billigt hus och semestrade i vår husvagn. Ja, vi skapade möjligheten att arrangera vårt liv så att jag kunde vara hemma med William de fem första åren av hans uppväxt samtidigt som jag dels jobbade som spindeln i nätet för Enhet, dels hjälpte Ulf i hans företag parallellt med att jag utvecklade en egen företagsverksamhet hemifrån.

Men den större bidragande orsaken till detta val kom från mina egna insikter om hur våra upplevelser under barndomen formar oss och styr våra liv samt våra erfarenheter som familjehem. Det var därmed självklart för både mig och Ulf att inte lämna bort William till några andra som skulle forma honom under de första viktiga åren då personligheten utvecklas. Vi ville heller inte utsätta honom för dagliga separationer under de livsviktiga anknytningsåren. Vi ville att han skulle få en trygg och kärleksfull uppväxt och få sina behov tillgodosedda av oss som verkligen kände och älskade honom. Detta har jag aldrig ångrat utan ser tillbaka på mina ”hemmaår” som den bästa investeringen jag gjort i hela mitt liv!

15 William med tulpaner.jpg

William gav mitt liv en helt ny mening och en djupare anledning att finnas till. Han ska nu fylla 16 år och gör egna låtar sedan några år tillbaka. Låten ”Brighter” gjorde han när han var 13 år och tillsammans med vännen Sanna Nova Emilias vackra bildspel blev det en informationsfilm för Enhet i valet 2014:

I dag har jag stora anledningar att vara tacksam över mitt liv och hur det har utvecklat sig även om det funnits vissa saker jag ångrat och hela tiden kommer det ju nya utmaningar. Som man brukar säga: Jag skulle aldrig vilja göra om de svåra och smärtsamma erfarenheter jag gjort, men jag skulle heller inte vilja vara utan dem.

Tiden på Rinkesta med så mycket människor som kom och gick där, lärde mig också otroligt mycket, både vad som ger smärta och vad som ger glädje. Ja, livet i sig självt är bra på att ge oss utmaningar som genom våra känslor signalerar vad vi behöver jobba med inom oss själva för att bli mer harmoniska människor.

Och tack vare de kärleksrelationer som inte varade och de som varade en längre tid, kan jag vara en bättre livskamrat för min partner. Jag kan också vara en bättre livs- och relationscoach för mina klienter eftersom jag har fått en stor förståelse för hur relationer fungerar, inte fungerar och vad som orsakar skillnaden.

topp_relationscochen_centreradPå senare år har jag hittat ett fantastiskt verktyg som upplöser känslomässiga låsningar, trauma och fobier, och som dessutom reducerar både smärta och stress. Det kallas EFT, Emotionell Frihetsteknik. Också kallat tapping eller på svenska knackningsteknik, eftersom man med fingertopparna stimulerar vissa utvalda akupunkturpunkter samtidigt som man fokuserar på sitt problem. För mig själv har det varit otroligt effektivt och jag har inte tidigare stött på någon metod som för gott tar bort jobbiga känslor men det har EFT gjort för mig. Och för att kunna hjälpa andra, har jag därför även utbildat mig till EFT-terapeut.

Och nu när jag börjar närma mig nutid och slutet av min berättelse om sökandet efter kärlek, sanning och mening – hur gick det med pappas och min relation då? Denna fråga får bli en så kallad cliff hanger eller aptitretare till nästa blogginlägg…

Kärlek och medkänsla till alla som behöver det…

Gunilla

i-sta%cc%88llet-fo%cc%88r-att-ta%cc%88nka-pa%cc%8a-vad-du-kan-fa%cc%8a-i-dag

Annonser

Mitt liv – ett sökande efter Kärlek, Sanning och Mening (del 7)

IMG_2900

Rinkesta var ett slott som vi Enhetsmedlemmar bestämde oss för att hyra för Enhets räkning. Syftet var att skapa en plats där vi kunde utbilda varandra inom Enhets politik, inom andlighet, inre utveckling och inom politiska och ekonomiska frågor. Vi trodde att den så kallade medvetenheten i samhället var långt gången, att det var dags nu, och vi såg en ljus tid framför oss där vi skulle få ta emot Enhetsintresserade varje helg, året om.

Slottet hade under 1900-talet varit ett hem för utvecklingsstörda och den första tiden på slottet gick åt till att rusta, renovera och pynta slottet. För att finansiera hyran började vi även hyra ut Rinkesta till andra kursarrangörer.

Tack vare alla kurser på Rinkesta kom jag i kontakt med flera olika vägar och metoder som hjälpte mig vidare på min livsresa. Jag fick så många redskap att jag aldrig behövde gå till någon psykolog för att reda ut min barndom…

BokbildInnan Ulf startade Enhet hade han studerat en bok vid namn A Course in Miracles. Jag visste intuitivt att jag behövde ta reda på mer och anmälde mig till en 10-dagars kurs i just ACIM som den också förkortas. Kursen är en ödmjuk och kärleksfull väg till inre frid och den vill hjälpa oss att avlära oss allt som skapar ofrid inom oss. Den består av en textbok, en lärarhandledning och en lektionsbok med 365 lektioner, teoretiskt sett en lektion per dag under ett år. A Course in Miracles är en ”självstudiekurs” som hjälper oss att gå ifrån vårt rädslofyllda tillstånd bestående av oro, bekymmer, hat, låg självkänsla, depression och alla andra olustiga känslor, till ett tillstånd av kärlek/medkänsla/välvilja till allt och alla. Jag fick en stark inre upplevelse under dessa dagar. Jag kände att jag äntligen hittat hem i mitt sökande efter ”sanningen”!

Om du ber så ska du få, står det i Bibeln. I modern tappning kallas det attraktionslagen. Jag fick verkligen det jag så förtvivlat bad om i min livskris. Rastlösheten, ensamheten och sökandet var slut. Nu var det i stället en massa jobb som väntade! Både på det inre planet och i det yttre.

Ulf och jag började hålla kurser i Mirakelkursen både på Rinkesta och på andra orter i Sverige, bl a Stockholm, Västerås, Göteborg och Sundsvall. Under tre år översatte vi inofficiellt lektionsboken i Kursen för att våra ej engelsktalande deltagare skulle kunna göra lektionerna. Tillsammans med andra startade vi 1993 ett nätverk för alla intresserade av Kursen: Nätverket En Kurs i Mirakler. Nätverket är fortfarande aktivt. Vi inbjuder fortfarande till två medlemsträffar om året och för några år sedan firade vi 20-årsjubileum.

Så på det yttre planet ägnade jag 90-talet åt vår egen och andras kursverksamhet på Rinkesta, åt Enhet och åt En Kurs i Mirakler. Dessutom var Ulf och jag familjehem åt sammanlagt ett tiotal barn, tonåringar och vuxna missbrukare. Det var ett oräkneligt antal tillfälliga möten, livslånga relationer och vänskapsband som etablerades på Rinkesta under det här decenniet!

1996 Enhets aktiva grupp på Rinkesta

På det inre planet hade jag sår att hela. Jag hade ett förlåtelsearbete att utföra när det gällde min pappa. Dessutom hade jag ohelade sår från andra relationer och situationer – vilket jag vill påstå att vi alla har i vår ryggsäck. Jag mötte många olika slags människor på Rinkesta som aktiverade dessa sår. Sår som exempelvis uttryckte sig i känslan av att vara en liten flicka som ingen lyssnar till, att vara bortvald och att inte ha rätt att existera. Kort sagt, sår orsakade av en mycket låg självkänsla trots ett ganska skapligt självförtroende. Man kan säga att livet på Rinkesta gav mig otaliga tillfällen att betrakta mig själv och mina reaktioner på det som hände – både i min kärleksrelation, som familjehem och i mötet med alla människor. Jag befann mig i en turboutveckling där alla mina tillkortakommanden kom upp i ljuset och det fanns ingenstans att gömma sig…

Gunilla Wigertz_Free_2014Tack och lov hade jag A Course in Miracles som hjälpte mig i min inre process från rädsla till kärlek. Jag hade dessutom fått möta den danske filosofen Martinus tankar som hjälpte mig att förstå hur livet, evolutionen och universum fungerar. Jag hade börjat lära mig NVC eller Nonviolent Communication för att lära mig kommunicera känslor och behov för att bättre nå fram till mina medmänniskor. Jag hade också den bästa lärokamraten i Ulf. Han – om någon – triggade mina ömma punkter, liksom jag triggade hans. Men vi hade fattat ett beslut hur tufft det än var mellan oss emellanåt: Att finnas till för varandras helande, att bli lyckliga och att dela med oss av den lyckan till våra medmänniskor. Och om jag hade haft en dröm om tomtebolycka med mannen i mitt liv, så insåg jag snart att det är i våra närmaste relationer som vi får de största prövningarna…

Varma hälsningar med lika varma kramar,

Gunilla

1994-08-10 Skål i lättöl på Ulfs födelsedag och för Sundsvallsveckan