Mitt liv – ett sökande efter Kärlek, Sanning och Mening (del 8)

1999 var Rinkesta-epoken över. Vi var då trötta och behövde en längre retreat, så vi överlät Rinkesta till en ny hyresgäst och flyttade därifrån.

2002 Gunilla & Wille hos IngegerdUnder mina år på Rinkesta fick jag två missfall. Men när jag skulle fylla 41 år föddes vår son William. Han kom sannerligen som ett mirakel som jag definitivt inte tog för givet. Han var en livets vördnadsfulla kärleksgåva! Den kärlek som han lockade fram i mig och Ulf var den så eftersträvansvärda villkorslösa kärleken som man lättast kan uppleva till sina barn och till djur, men kanske desto svårare till andra!

Tyvärr uppstår ju ett ekonomiskt dilemma för de föräldrar som vill vara hemma med sina barn. Vi var inspirerade av begreppet Frivillig enkelhet som innebär att man skär ner på sina kostnader för att kunna få tid att göra mer av det man vill, t ex vara hemma med sina barn. Vi köpte loppismöbler, loppiskläder, loppisleksaker, flyttade ut på landet där vi hyrde ett billigt hus och semestrade i vår husvagn. Ja, vi skapade möjligheten att arrangera vårt liv så att jag kunde vara hemma med William de fem första åren av hans uppväxt samtidigt som jag dels jobbade som spindeln i nätet för Enhet, dels hjälpte Ulf i hans företag parallellt med att jag utvecklade en egen företagsverksamhet hemifrån.

Men den större bidragande orsaken till detta val kom från mina egna insikter om hur våra upplevelser under barndomen formar oss och styr våra liv samt våra erfarenheter som familjehem. Det var därmed självklart för både mig och Ulf att inte lämna bort William till några andra som skulle forma honom under de första viktiga åren då personligheten utvecklas. Vi ville heller inte utsätta honom för dagliga separationer under de livsviktiga anknytningsåren. Vi ville att han skulle få en trygg och kärleksfull uppväxt och få sina behov tillgodosedda av oss som verkligen kände och älskade honom. Detta har jag aldrig ångrat utan ser tillbaka på mina ”hemmaår” som den bästa investeringen jag gjort i hela mitt liv!

15 William med tulpaner.jpg

William gav mitt liv en helt ny mening och en djupare anledning att finnas till. Han ska nu fylla 16 år och gör egna låtar sedan några år tillbaka. Låten ”Brighter” gjorde han när han var 13 år och tillsammans med vännen Sanna Nova Emilias vackra bildspel blev det en informationsfilm för Enhet i valet 2014:

I dag har jag stora anledningar att vara tacksam över mitt liv och hur det har utvecklat sig även om det funnits vissa saker jag ångrat och hela tiden kommer det ju nya utmaningar. Som man brukar säga: Jag skulle aldrig vilja göra om de svåra och smärtsamma erfarenheter jag gjort, men jag skulle heller inte vilja vara utan dem.

Tiden på Rinkesta med så mycket människor som kom och gick där, lärde mig också otroligt mycket, både vad som ger smärta och vad som ger glädje. Ja, livet i sig självt är bra på att ge oss utmaningar som genom våra känslor signalerar vad vi behöver jobba med inom oss själva för att bli mer harmoniska människor.

Och tack vare de kärleksrelationer som inte varade och de som varade en längre tid, kan jag vara en bättre livskamrat för min partner. Jag kan också vara en bättre livs- och relationscoach för mina klienter eftersom jag har fått en stor förståelse för hur relationer fungerar, inte fungerar och vad som orsakar skillnaden.

topp_relationscochen_centreradPå senare år har jag hittat ett fantastiskt verktyg som upplöser känslomässiga låsningar, trauma och fobier, och som dessutom reducerar både smärta och stress. Det kallas EFT, Emotionell Frihetsteknik. Också kallat tapping eller på svenska knackningsteknik, eftersom man med fingertopparna stimulerar vissa utvalda akupunkturpunkter samtidigt som man fokuserar på sitt problem. För mig själv har det varit otroligt effektivt och jag har inte tidigare stött på någon metod som för gott tar bort jobbiga känslor men det har EFT gjort för mig. Och för att kunna hjälpa andra, har jag därför även utbildat mig till EFT-terapeut.

Och nu när jag börjar närma mig nutid och slutet av min berättelse om sökandet efter kärlek, sanning och mening – hur gick det med pappas och min relation då? Denna fråga får bli en så kallad cliff hanger eller aptitretare till nästa blogginlägg…

Kärlek och medkänsla till alla som behöver det…

Gunilla

i-sta%cc%88llet-fo%cc%88r-att-ta%cc%88nka-pa%cc%8a-vad-du-kan-fa%cc%8a-i-dag

Annonser

Ge en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s